måndag 17 december 2012

Det var en gång en fot (Del 8)

Vistelsen på avd. 70, Mora lasarett är över för den här gången. Nu blir det fortsatt protesträning hemma. Schemat tillåter för tillfället max en halvtimmes gång per gång. Tiden utökas gradvis för att vänja den tunna huden på benstumpen vid den konstgjorda tillsatsen.

Dagen efter utskrivning bar det av till Uppsala Akademiska sjukhus för avslutande behandling mot avstötningen. Ett dygn med Privigen i dropp. Nu gäller enligt läkarna att ha is i magen med bukspottkörtelns (eventuella) läkning.

Från transplantationen i maj 2011 till augusti 2012 behövde jag inte ta en droppe insulin. Blodsockret steg aldrig över 6. Nu är det 4-5 sprutor om dagen och ständiga blodsockertester som gäller igen. Man är tillbaka i vardagen efter en tids semester i paradiset.

Men, som sagt, det finns en chans att den nya bukspottkörtel jag fick 2011 ska läka efter att ha varit angripen av mina egna krigarceller.

Något spår av denna armé fanns inte längre kvar då det undersöktes på Akademiska. Nu återstår bara att vänta och hoppas. Ett liv utan diabeteskrångel skulle frigöra mycket tid till viktigare göromål.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar