En blågul Helan & Halvan med Magnus & Brasse. Någon som minns?
Har tidigare lovat gå igenom den hittills osedda delen av min DVD-samling. Mest består skivhögen av gamla filmer och tv-serier som av ett eller annat skäl fastnat i mitt minne.
Tiden är en ändlig resurs och ännu återstår ett 50-tal filmer att beskåda. Det kommer att bli några rader om var och en av dem mellan varven.
Min vana trogen börjar jag ganska lugnt med en humorserie från 1977, en buskisliknande situationskomedi med Magnus Härenstam och Brasse Brännström i huvudrollerna.
Tro det eller ej, men Skyll inte på mig! lockar fortfarande till skratt, även om de senaste 20 årens paradigmskifte inom svensk humor har förpassat genren till bonniga lådan. Kanske är det just avsaknaden av slagfärdig ironi och allvarlig underton som känns så befriande, kanske är jag bara hopplöst nostalgisk.
Det är ganska mycket Helan och Halvan över denna produktion signerad Bo Hermansson. Magnus och Brasse spelar två ungkarlar som bor tillsammans. Brasse är den som tar det mesta med en klackspark och oftast strular till saker och ting, Magnus är den ordningsamma finsmakaren som försöker ställa allt till rätta.
De är båda på gränsen till att hamna på glasberget men är aldrig sena att ta sina chanser hos det motsatta könet. Det leder till mängder av förväxlingar, inte minst när de nya grannarna visar sig vara två attraktiva unga damer. Eller när de lyckats skrämma bort sitt damsällskap för kvällen och smider planer för att bli omhändertagna av varsin polistjej.
Manusförfattarna Galton och Alan Simpson stod även bakom klassiska humorsuccéer som Albert och Herbert och Fleksnes fataliteter. Det finns en hel del tydliga paralleller där emellan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar