Konstspaning på lasarettet

Som mångårig patient med konstintresse har jag inte kunnat undgå att upptäcka delar av den konstskatt som Landstinget under åren har samlat på sig. Faktum är att våra sjukhus är konstmuseer i ordets rätta bemärkelse, där samtidskonst har samlats och dokumenterats sedan mitten av 1900-talet och fram till våra dagar.

Under de perioder jag legat inne på Mora lasarett har jag åtskilliga gånger gått på “konstutställning” i sjukhusets korridorer och övriga allmänna utrymmen. Det var så jag upptäckte fem fascinerande Morakonstnärer i en permanent utställning som hängt i entréhallen sedan mitten av 1980-talet. Mer om denna utställning kommer i senare inlägg.

Medvetenheten om Landstingets dolda konstskatt behöver ökas. Jag beslöt att ta reda på mer fakta och skriva en serie inlägg om detta för FOTO inspiration.

Gynnsamt för hälsan

För Dalarnas del inleddes Landstingets konstsatsning 1947 efter en motion från landstingsman Arvid Hallberg som antogs samma år. Innebörden var att 10 000 kronor årligen skulle avsättas för inköp av konstverk till att pryda Landstingets inrättningar. Motiveringen var att konstverk inom vården “borde ha en gynnsam effekt på patientens bättring”.

Hallbergs motion blev startskottet för en inköpsstrategi som blev bestående under en lång tid framöver. På riksplanet hade ett viktigt steg tagits för de offentliga konstinköpen 10 år tidigare i samband med inrättandet av Statens konstråd.

Vägledande för offentliga byggnadsprojekt blev den s k enprocentsregeln, introducerad av Statens konstråd. Minst 1% av byggnadskostnaderna skulle avsättas till konstinköp. Regeln kom att bli en vedertagen princip men blev aldrig lagstadgad.

Som grund för rådets bildande anfördes bland annat konstens gynnsamma inverkan på människors sinnesstämning, attityder och möjligheter. Idéerna om konst som hälsobefrämjande faktor blev en viktig anledning till landstingens konstutsmyckning av sina lokaler och samarbetsprojekt med konstnärliga organisationer och utövare. Försöket att skapa en helhetssyn på människors hälsa är alltså ingen ny företeelse. Dessa argument har aktualiserats gång på gång, inte minst i debatten om den offentliga konstens betydelse inom vården.

Grundhypotesen är långt från komplicerad. Konst skapar välbefinnande som ger patienten kraft att orka bearbeta sin sjukdomssituation och därigenom påskyndas läkeprocessen. Det är mig i skrivande stund obekant vilka undersökningar som eventuellt bekräftar detta påstående. Men å andra sidan torde det  vara uppenbart att konst har en mentalt stimulerande effekt som rimligen borde stärka människans psykologiska försvar.

13 000 konstverk

Sedan 1947 har Landstinget Dalarna köpt in konst. År 2007 ägde och förvaltade Landstinget cirka 13 000 konstverk, främst bildkonst i olika tekniker. Statistiskt motsvarar konstinnehavet ett konstverk per 37 kvadratmeter golvyta i Landstingets lokaler. I slutet av 1980-talet började nyinköpta verk registreras i en databas.

Den konstsamling som Landstinget Dalarna och andra offentliga institutioner idag förfogar över speglar utvecklingen av samtidskonsten i länet från 1947 och framåt. Flertalet kända dalakonstnärer som varit aktiva under denna period finns representerade med flera verk.

Det är alltså ingen överdrift att påstå att våra vårdinrättningar är regelrätta konstmuseer, till nytta och glädje för såväl patienter som personal. Men det är långt ifrån uppenbart för alla och borde uppmärksammas i större utsträckning.

Källa: Landstinget och konsten, rapport från kulturnämnden, Landstinget Dalarna, 2007.