Vardagsbilder med mobilen: “Det fotograferas för lite i vår vardag!” Det har hävdats från många olika håll under årens lopp. På senare tid har utvecklingen av smartphones med fotoappar av alla de slag radikalt förändrat förutsättningarna för vardagsdokumentation. Men frågan är om vi utnyttjar tekniken på rätt sätt. Och om bilderna blir ett värdefullt dokument för framtiden eller bara ett omoget knäppande av motiv som endast berör oss själva.
För mig tog det lång tid att acceptera mobilkameran som något mer än en leksak. Och att komma över mitt moraliska dilemma med självdokumentation kontra allmännytta. Det känns nästan förbjudet att gå omkring och fota privatbilder. Nog är det väl ändå lite mental onani över att dokumentera sig själv?
Ja, kanske det. Moralisten inom mig vinner ibland. Jag tillhör den absoluta minoritet som fortfarande tror på ödmjukhet och en i möjligaste mån osjälvisk livsstil. Men värdet i bilderna har ju egentligen inget med mig att göra, utan med andras igenkännande av situationerna i dem. Avsikten är att skapa dialog, inte monolog.
Fototekniskt är min mobilkamera en mardröm. Obefintlig objektivkvalitet gör bilderna oskarpa. Bruset är uppenbart eftersom sensorn är pytteliten och ISO-värdet inte kan ställas in manuellt. Även blixten är låst i automatläge. Så man kan inte förvänta sig någon astronomisk verkshöjd, bara enkla dagboksbilder. Visuella anteckningar.
Trots att jag är fotonörd så tror jag att det finns ett värde i att utnyttja mobilkameran. Kanske byter jag med tiden till något dyrare för att kunna höja kvaliteten ett steg, men just nu känns det fullt tillräckligt så här. Inkört är bäst för en gammal arbetshäst.
Det här inlägget innehåller ett fåtal utvalda vardagsbilder från de senaste fyra månaderna. Många av dem speglar mina sjukhusvistelser i Mora och Uppsala under denna period. Och min obrutna vilja att gå vidare i min konstnärliga utveckling trots alla motgångar. Envishet är en gudagåva. Född mitt emellan oxens och tvillingarnas tecken lär jag ska vara tvehågsen och ambivalent i början – och helt oresonlig när jag väl bestämt mig. En poäng till astrologen där.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar